Dreambase

Nu börjar saker och ting ordna upp sig sakta men säkert. Vi har fått tag i en fin lägenhet i ett mysigt villaområde i Västervik. Huset påminner mer om ett radhus än något annat och det är sammanlagt 12 lägenheter på två våningar. Det boendet som vi först hade napp på (som ligger väldigt centralt i Västervik) rann mer eller mindre ut i sanden och den senare känns 100 gånger bättre 🙂

Det var mamma som kontaktade en vän till mäklare som otroligt nog hade denna fina lägenhet ledig. Utan nycklar till lägenheten, gick vi och kollade på den utanför. Huset är otroligt mysigt och ingången är från en vacker och grönskande inneträdgård. Vi började fantisera om vilken av dom extremt fina altanerna/balkongerna vi skulle få och blev lite besvikna när det visade sig att vår lägenhet var den enda som inte hade vare sig altan eller balkong. Men det går ju inte vara kräsen i detta läget!
Igår var vi tillbaka och träffade hyresägaren och fick gå in och titta i den. Den öppna planlösningen påminde lite om vår senaste lägenhet i Stockholm. Den är 64 m2 stor med badkar. Killen som bodde där nu, måste vara en riktig slusk, för det var inte trevligt att gå omkring i hans smutsiga och ofräscha hem. Hur som helst, började vi visualisera hur vi kunde inreda den och jag tror att vi får plats med alla våra möbler 🙂

Vi har naturligtvis haft en stor tur som har fått denna fina lägenhet! Och även om jag tittar lite avundsjukt på dom andras stora och fina altaner så känns det toppen att äntligen få rota sig och packa upp våra saker från lådor och kartonger!

Nu har vi äntligen kommit hem till Sverige!!!

Dom senaste veckorna i Mexico och Guatemala har vi haft hemlängtan så det bara visslar om det. Vi bestämde oss för att förkorta vår resa och föra kosan mot Svedala. Vi kom hem för ca en vecka sedan, i början av maj men har av överraskningsskäl inte skrivit om det i dreambase. Mamma och pappa var nämligen i Egypten och gissa om dom blev överrumplade när vi överraskade dom i Stockholm. Jag har haft mejlkontakt med mina systrar och vi anordnade en liten fest åt dom hemma hos syrran. Jag har nog aldrig sett mamma så förvånad/förskräckt när vi kom fram från Rutis rum. Hennes ansikte var förstelnat och det såg ut som hon såg ett spöke. Därefter brast alla i gråt och många pustar av oro andades ut.

Vidare åkte vi ner till Västervik med mamma och pappa och har möblerat in oss i mitt gamla flickrum. Dom har en gigantisk lägenhet så vi borde fixa några veckor innan vi går i luven på varandra hehe. Vi har blivit bortskämda med supergod husmanskost och små enkla saker som man tar för givet har för oss blivit en gåva. Som tex ta en promenad ensam i skogen, ligga och dra sig i en skön säng, byta kläder som inte varit använda 3 dagar i rad. 😀

För några dagar sedan fick vi låna pappas bil och vi körde ner till Trollhättan. Vårt mål var att även överaska Karin och Bosse men det kändes lite konstigt att vara flera dagar i Sverige utan deras vetskap. Uffe ringde istället dom från Västervik och berättade att vi kommit hem. Därefter fick hon anordna en fest till alla hans syskon som inte förstod varför dom skulle infinna sig hos Bosse och Karin en torsdagskväll utan någon förklaring. Deras reaktioner när dom fick se oss var oslagbara. Ullis, Uffes syrra skrek rakt ut och kramade om oss ett hundratals gånger med tårar rinnandes för kinderna. Vilken underbar syn! Kvällen blev enormt lyckad och det var så härligt att träffa alla igen.

Just nu är vi tillbaka till Västervik och ska idag lördag ut och titta på ett litet gårdshus i stan. Pappa som känner dom flesta mäklare i Västervik, fick igår veta att det är nästintill omöjligt att hitta en lägenhet i centrala Västervik. Han har dock lyckats skaka fram en ledig lägenhet i ett gårdshus vid Båtmansstugorna som är ett supermysigt område som vi ska titta på idag!!! Förövrigt känns det otroligt skönt att ”starta om” i Västervik. Jag älskar verkligen den här staden och den är så vacker på sommaren. Vi ska naturligtvis försöka hitta jobb i stan också. Det är nog svårt att hitta några jobb inom spaindustrin här men just nu går det inte att vara kräsen….igår tänkte jag för mig själv: jahopp, jag får väl ta upp mitt gamla städjobb på Lysingsbadet haha. Uffes ska försöka hitta ett jobb inom IT som är mer hans gebit. Vi får ta det som det kommer…..och det funkar alldeles utmärkt för mig 😀

Daniel kom och plockade upp oss vid 3-tiden och körde oss till hans casa som ligger ett par km bort från Krisitien och Ray. Hemma hos sig hade Theresa lagat lassagne som hon bjöd oss, hennes brorsa med fru samt polarna som bor i huset brevid. Alla var väldigt nyfikna på vår resa så födelsedagspresenten kom lägligt till hands och vi kunde visa några bilder. Dom bor i ett litet med väldigt mysigt hus nära en insjö. Vi blev bortskämda med gott käk och dryck och satt uppe sent och pladdrade om välfärdssystemet i respektive länder. Vi blev totalt chockerade av deras berättelser. Theresa hade en gång fått en fiskkrok i benet, var tvungen att besöka läkaren för att ta en stelkrampsspruta. Då hon inte har någon sjukförsäkring (hennes jobb erbjuder inte det) fick hon betala närmare 10 000 kr för det. Daniel, som har sjukförsäkring (som han betalar 3000kr/mån för) var tvungen att operera blindtarmen men fick ÄNDÅ betala 9 000 kr. Helt sjukt system! Dom betalar lika mycket skatt som vi dvs ca 30 % men deras moms på varor är betydligt lägre, ca 7% jämfört med våran 25%. Men vad hjälper det med billiga kylskåp när du inte har råd att gå till läkaren. Dessa härliga människor tillhör dessutom den amerikanska medelklassen (!!!) så då kan man fråga sig hur dom fattiga överlever? Hur som helst, hade vi en riktigt trevlig kväll med mycket skratt. Alla i rummet ville tillslut flytta till Sverige haha och vi hälsade dom varmt välkomna 🙂

Vi vaknade upp vid 10 snåret, käkade frulle och följde med Kristina till en utomhusblomsterhandel. Hon skulle köpa galet med mulch som hon skulle lägga över sina rabatter. Jag fick träna upp mina biseps och benmuskler medans vi kånkade på ett femtontal påser (1000 liter) nerför trapporna till trädgården.
Senare på eftermiddagen kom Daniel och Kristina (Kristines barn) förbi för att grilla och dricka bärs. Innan maten, gick vi ut på en liten promenad runt sjön med både Kristines och Daniels hund. Små flygplan flög över oss hela tiden, det ligger tydligen en liten flygplats precis runt kullen. Omgivningarna påminner om Sverige och vi behöver verkligen få lite påminnelse om hemma nu känner vi efter att ha hattat runt i bandit-länder ett tag. Sjön är inte speciellt stor men räcker för att folk ska ge sig ut och fiska eller paddla kanot.
När vi kom tillbaka, satte vi oss på altanen och pladdrade gamla minnen. Vi har gått igenom ett antal fotoalbum från förr och skrattat åt hur roliga alla såg ut för 15 år sedan. Vi grillade lax och stek på grillen ute på altanen. Till köttet åt vi potatissallad, coleslaw och sallad. Mitt i maten fick vi syn på en tvättbjörn i trädet närmast altanen. Han hade suttit där uppe ett tag men när han märkte att han fick all vår uppmärksamheten på sig var han snabb att klättra ner igen. Djurlivet här är verligen skiftande och vi kunde även se en sköldpadda i vattnet nedanför. Det kändes roligt och lite konstigt att träffa alla efter så många år. Daniel och Theresa lovade att hälsa på oss i Sverige och vi lär def. komma hit fler gånger!

Se bildspelet här!

Efter flera timmar i Apple store, tog vi en taxi till Manhattan för att se Ground Zero och Frihetsgudinnan. Vi blev väldigt förvånade att Ground Zero fortfarande såg ut som en total byggarbetsplats. Vi visste att platsen var långt ifrån färdig men att dom inte kommit längre under 7 års tid var lite av en förvåning (se bilder). Vi passerade förbi platserna som vi kom ihåg från dom fruktansvärda tv-inslagen från 2001 och gick mot vattnet och Frihetsgudinna. När vi stått i kö i 20 minuter till båten som går ut till ön, får vi höra från högtalarna att vi inte får gå upp i Frihetsgudinnan utan bara promenera runt den. Vi får gå igenom en komplicerad säkerhetskontroll med röntgen och kroppsvisitation innan vi går på båten. Vi lyckas på någe vis få dom bästa platserna och kan ta jättefina kort på statyn. Tyvärr var det en väldigt dimmig dag så bilderna på Manhattan från båten blev lite suddiga. När vi kom i land sprang vi på sopp-stället som är med i Seinfeld (!) och köpte varsin fruktshake. se bilder.
När vi vara klara med dagens aktiviteter, försökte vi ta en taxi tillbaka till tågstationen. Helt omöjligt visade det sig! Alla bilar var redan fulla så vi ändrade plan och letade upp en buss dit istället. När vi väl hittat rätt buss, väntat i 30 min i kylan – så tar bussfan inga sedlar. Vi får gå ur bussen, gå in i en pub, växla pengar och vänta ytterligare 30 minuter. När vi väl är på bussen tar den en timma pga av rusningstrafiken. När vi tillslut kommer på tåget till Dover, har tiden sprungit oss förbi och vi kommer fram 21.00, 3 timmar senare än vad vi beräknat. Kristine och Roy hämtar upp oss och vi åker hem med svullna fötter – men med glada ansikten!

Se bildspelet här!

Nu har vi äntligen kommit fram till Kristine och Ray som bor i New Jersey, några mil utanför New York. Resan från Guatemala gick smidigt men lite långsamt. Vi mellanlandade i Houston och åt lite texas-käk på ett stakehouse.När vi kom fram till Newark airport hämtade Kristine och Ray oss kl 23.30 lokaltid. Vi var framme vid deras hus ca 1 timma senare och blev imponerade av deras fantastiskt vackra hus vid vattnet. Miljön och omgivningen påminner lite om den svenska naturen med mycket löv- och barrskog. Det finns många fåglar i huset (7st papegojor) som gärna håller låda hela dagarna. Utanför huset finns hackspettar, ekorrar och t.om kolibris. Kristine och Ray har dessutom en flitig besökare som gärna lämnar rivmärken på verandan, en liten brunbjörn som grannarna sett äta av fågelmaten (se bild av rivmärkena)!

Vi stannade uppe en kort stund och pratade gamla minnen från uffes besök här 1994. Därefter slängde vi oss i sängen för en god natts sömn. Vi fick dock inte många timmars sömn då vi bestämt oss för att åka med Kristine till jobbet tidigt på morgonen. Hon släppte av oss på Dovers tågstation som skulle ta oss till New York, Manhattan. 1 timma senare var vi framme vid Madison Square garden på 7th avenue. Vi hade för länge sedan slängt vår USA-guidebok så vi hade inte speciellt bra koll var vi var. Uffe visste dock att Apple store ligger on the 5th avenue så ni kan gissa att hans ögon vidgades en aning när han förstod att vi var i närheten. Vi gick mot rätt riktning, gjorde ett kort stopp på ett fik och käkade lite frulle för att sedan fortsätta vår promenad norrut. Kylan slog oss ända in i märgen. Vi är inte alls vana vid denna temperatur och vi var tvugna att göra flera stopp för att köpa varm cafe latte för att hålla händerna varma. Promenaden tog längre än förväntan men när vi väl var framme var Uffes smile värt hela besväret. Han var som en 4 åring på julafton!
Han inkasserade hans (för tidiga) 30 årspresent; en svart macbook (bärbar) en liten ipod och en snygg data-ryggsäck. Resten av dagen gick han på moln 😀

Se alla bilder här!