Trinidad
tinna | 19 mars, 2008Bussfärden från Vinales till Trinidad (via Havanna) tog cirka 10.5 timmar och vi sov av den mesta tiden. När bussen stannar vid Trinidad hinner vi knappt stiga av förrän en kille frågar oss om boende. Vi sätter oss på hans ”taxicykel” och hamnar hos en kubansk familj som bor i centrum av Trinidad. Huset är stort och luxiöst i kubanska mått och det syns att vi kommit till en förmögen familj. Mannen i huset, Raol är jättegullig och kan lite engelska. Hans fru och barn är ganska tystlåtna men ler åt oss. Det är Raols mamma som står för all matlagning och hon berättar för mig att alla råvaror i huset är färska och direktköpta från antingen fiskaren, slaktaren eller fruktodlaren. Dom maler sitt egna kaffe och dricker juice från egen apelsinodling. Vi släcker lampan vid tio-snåret och somnar på stubinen.
Nästa morgon vaknar vi vid nio-tiden och jag kan inte förstå att jag sovit så bra. Jag sov nämligen ca 8 timmar i bussen och sov som en klubbad säl hela natten. Vårt rum är stort med högt i tak. Vi har varsin riktigt skön säng med fräscha sängkläder. I Vinales sov vi i en risig säng, utan täcke med kläderna på och det känns skönt att trivas i sömnen igen – det är så viktigt! Vi äter frukost och bestämmer oss för att utforska byn idag. Trinidad, som är kubas äldsta stad, är för mig en väldigt romantisk stad med små gränder och kullerstensgator.Staden är ”kulturmärkt” och det märks; nya affärer huseras i små hål i väggarna och utifrån kan man aldrig avgöra vad som finns inne i butikerna. Många av Trinidads hus och byggnader är låga med glada och blandade färger. Vi går omkring i timmar och jag ler åt vad vi ser. Det är mer känslan som gör mig glad här. Det är mysigt att se grönsakshandlaren stå på gatan och sälja sina tomater. Vid nästa korsning står en kvinna och säljer bakverk på en trävagn. Plötsligt swischar en häst med vagn förbi och det känns som om Trinidad har backat 100 år tillbaka i tiden. Solen skiner och det är riktigt varmt ute. Vi sätter oss på ett cafe och dricker lemonad.
Vi går förbi ett litet torg som har en minimarknad. Vi handlar lite souvenirer för en billig peng. Vi köper bl.a små maraccas, ett stort ölglas i trä, en basker och träansikten på en kubansk man och kvinna. Uffe försöker febrilt hitta en landsflagga till hans samling men får nöja sig med en öl-hållare (nu har vi typ 20st från olika länder) suck 😀